”Det är en global grej, alla riskspreadar har kommit ned”, säger Martin Tallroth, räntestrateg på Swedbank, som påpekar att nivåerna var väldigt höga före jul.
Den minskade stressen i det finansiella systemet går hand i hand med stigande börser och överlag lägre räntor i skuldkrisländerna.
”I grund och botten är det ett bättre risksentiment. ECB:s treårslån har varit väldigt framgångsrika.”
Det han syftar på är de två lån på tre år med obegränsad tilldelning som den europeiska centralbanken annonserade i början av december. Det första gavs ut 21 december då 523 europeiska banker lånade 490 miljarder euro, motsvarande 4.300 miljarder kronor. I slutet av februari är det dags för nästa. ECB:s manöver betyder att oron för att Europas banker inte ska klara sin finansiering minskat betydligt.
En annan faktor är den överenskommelse mellan världens sex största centralbanker som slöts 30 november i fjol. De upprättade då så kallade swapavtal som möjliggör att de kan låna ut i varandras valutor.
”Det är betydligt billigare nu för europeiska banker att finansiera sig i dollar”, säger Martin Tallroth.
Också den så kallade bospreaden har minskat. Ränteskillnaden mellan bostadsobligationer, som är den huvudsakliga finansieringskällan för bolån, och statspapper ligger nu under 1,5 procentenheter för första gången sedan oktober. Visserligen har svenska statsräntor stigit så i absoluta tal är det ingen jätteförändring, men mindre stress i det finansiella systemet och sjunkande räntespreadar bör leda till lägre boräntor.
Martin Tallroth har ingen kommentar specifikt på det, men konstaterar att stressen i systemet minskat.
”Att man skulle komma in på morgonen och se att en europeisk bank gått i putten, den oron är klart mindre”, säger han.
